Under året har vi tagit stora steg framåt för att, såväl internt som externt, leverera på vårt löfte om att kraftsamla för en förnybar framtid. Ett tydligt exempel är vår invigning av vindparken Femstenaberg, som under 2025 kommer att utvecklas till vår första energipark.
Genom att kombinera vindkraft med solenergi och energilagring möjliggörs en jämnare elproduktion med bättre möjligheter att leverera förnybar energi varje dag, året om – oavsett väder.
2024 innebar en stor satsning på vårt interna hållbarhetsarbete. Med ambitionen att både förstå och prioritera rätt insatser genomförde vi vår första dubbla väsentlighetsbedömning och vårt första klimatbokslut – viktiga verktyg för att mäta, följa upp och driva förändring.
Under året lanserade vi också vår nya hållbarhetsstrategi, som tagits fram tillsammans med våra medarbetare. Att så många varit delaktiga i processen är en styrka som vi är stolta över.
Med en tydlig strategi och ökad förståelse för vår egen påverkan på miljö och människor kan vi nu växla upp vårt hållbarhetsarbete med ambitionen att minska våra utsläpp och stärka vår positiva påverkan på människor och miljö.

Peter Wesslau
vd, Rabbalshede Kraft
6 väsentliga områden
Våra värdekedjor
En överblick av livscykeln för våra olika energislag – från råvaruuttag till nedmontering.
2024
Lansering av hållbarhetsstrategi
Vi kickstartar 2024 genom att internt lansera vår hållbarhetsstrategi som vi gemensamt arbetat fram under föregående år. Genom detta startar också nio olika delprojekt för att aktivera strategin.
Invigning av vindpark Femstenaberg
Vi inviger vår första energipark. Under 2025 kommer parken att kompletteras med energilagring och solkraft.

Genomförande av dubbel väsentlighetsbedömning
Vi arbetar enligt nya direktivet för hållbarhetsrapportering CSRD och identifierar våra sex mest väsentliga hållbarhetsområden, med ett antal underområden. Dessa linjerar väl med de fyra fokusområdena som finns i vår hållbarhetsstrategi.
Förstärkning av teamet
Vi rekryterar en hållbarhetsspecialist som ska fortsätta att driva vårt hållbarhetsarbete framåt.

Framtagande av uppförandekod
Vi tar fram en uppförandekod för att tydliggöra våra förväntningar på alla som representerar Rabbalshede Kraft. Detta med syfte att framåt också ställa hårdare krav på aktörer i vår värdekedja.

Redovisning av klimatbokslut
Vi mäter vår klimatpåverkan i hela värdekedjan – scope 1, 2 och 3. Resultatet blir ett klimatbokslut som utgör ett underlag som hjälper oss att sätta konkreta mål för minskad klimatpåverkan.
Metod
En kartläggning av vår verksamhet
Med en tydlig strategi och en stark styrning skapar vi en gemensam riktning för vårt hållbarhetsarbete. Vi vill ta ansvar för hela vår verksamhet – men även inspirera och driva hela branschen framåt.
Strategi & styrning
Under 2023 påbörjade vi arbetet med att ta fram en långsiktig hållbarhetsstrategi, med målet att skapa en tydlig riktning för vårt hållbarhetsarbete. Strategin lanserades internt under 2024 och bygger på ett omfattande samarbete inom hela organisationen.
Vår hållbarhetsstrategi syftar till att spegla både verksamhetens och omvärldens krav. Processen bestod därför av att samla in värdefulla insikter från medarbetare, leverantörer och samarbetspartners, analysera omvärldstrender och genomföra en noggrann genomlysning av våra egna styrkor och utmaningar.
Medarbetare från alla delar av organisationen har involverats och genom workshops, intervjuer och gemensamma diskussioner har vi nu en hållbarhetsstrategi som är väl förankrad i vår verksamhet. Den ger oss en tydlig handlingsplan för hur vi ska utveckla och driva vår verksamhet framåt, samtidigt som vi värnar om människor, klimat och miljö.

Med utgångspunkt i strategin beslutades också om konkreta åtgärder kopplade till redovisning av vårt hållbarhetsarbete. Trots att vi inte omfattas av EU:s direktiv för hållbarhetsredovisning, CSRD, har vi sett stora fördelar med att använda oss av flera metoder som relaterar till direktivets standard, ESRS. Vi har kartlagt vår värdekedja, genomfört en dubbel väsentlighetsbedömning och redovisat vårt första klimatbokslut.
HÅLLBARHETSSTRATEGI
”Det är nu arbetet börjar på riktigt”
Hållbarhet är en självklar del av Rabbalshede Krafts affärsmodell. Vi ser omställningen till förnybar energi som en av lösningarna på den globala klimatkrisen. Hållbarhet är inte bara en del av vårt arbete, det genomsyrar hela vår verksamhet och våra värderingar. För att driva branschen framåt krävs att vi ständigt höjer nivån på vårt hållbarhetsarbete. Men för att kunna förbättra något måste man först förstå det – och där började vår resa.
LÄS ARTIKEL
När vi tog fram vår hållbarhetsstrategi under 2024 kunde vi ha lagt oss på en ganska låg nivå. I energibranschen är vi en förhållandevis liten aktör och många av de krav som EU ställer på jättarna gäller inte för oss – än. Att det är frivilligt att syna verksamhetens hållbarhet innebär ett ansvar, och det ansvaret vill vi ta.
Kärnan i vår hållbarhetsstrategi är vårt löfte ”Vi kraftsamlar för en förnybar framtid”. Det är det vi strävar efter. Men vad innebär det?
Vårt fokus är att öka produktionen av lokalproducerad, förnybar el och att göra det på ett hållbart sätt; vi ska gå från produktion av hållbar energi till hållbar energiproduktion. Därför bestämde vi oss för att undersöka var våra största påverkansområden finns. Hela företaget involverades i arbetet, vi tog rygg på branschorganisationer och lärde oss av hur andra gjort. Utifrån detta identifierade vi fyra fokusområden. Dessa grupperades i två huvudområden; vi ska vara ett hållbart företag som arbetar med hållbara energiparker.
Vi behöver en mer hållbar elproduktion i Sverige, för att möta både företags och privatpersoners behov, och dit leder vårt arbete. På samma sätt som vår affär vilar på samarbete med lokala aktörer så hänger hållbarhetsarbete på samverkan. Vi behöver alla hjälpas åt för att skapa en ljus framtid.
– Det har varit viktigt för oss att ta fram en långsiktig strategi som går att tillämpa på alla affärsområden. Strategin blir ett verktyg som styr vår utveckling i rätt riktning, oavsett framtidens teknik eller energislag. En strategi löser inte hållbarhetsfrågan för vårt företag. Tvärtom. Det är nu arbetet börjar på riktigt, säger Ida Alfredsson, hållbarhetsstrateg på Rabbalshede Kraft.
Under 2024 har vi i nio delprojekt arbetat med våra viktigaste identifierade fokusområden för att omsätta strategin till praktisk handling och få in hållbarhet som en naturlig del i alla våra rutiner och beslutsprocesser. Varje delprojekt har involverat olika kompetenser plus en styrgrupp. Genom att dela upp strategin i delar kan den läggas in i vårt dagliga arbete och på så sätt bli verklighet. Och det är inget litet arbete. Nej, det är en jätteprocess att förändra rutiner och steg för steg säkerställa att vi förbättrar oss – till exempel hur vårt klimatavtryck kan minskas.
”Rabbalshede Kraft har en tydlig hållbarhetsprofil och det ger oss som jobbar här en bra magkänsla.”
Vi har också påbörjat arbetet med CSRD-rapportering enligt EU:s regelverk. Inom ramen för det har vi genomfört en rad olika moment med start i en dubbel väsentlighetsbedömning. Vi genomför också vårt första klimatbokslut för 2024, vilket ger oss konkret data att jobba med för att minska vårt klimatavtryck.
Många delar i det som blev vår hållbarhetsstrategi fanns på plats redan innan, men informationen var utspridd i företaget. Nu är analyser och fakta sammankopplade, vi kan se mönster och dra slutsatser. Vi har fått upp ögonen för vårt eget arbete, både det som är bra och där det finns utrymme för förbättring.
– Hela företaget har samarbetat för att hitta sätt att förbättra vår verksamhet och våra energiparker. Och vad som gör den här strategin lite extra bra, är att den kommer från medarbetarna själva. Alla har fått komma till tals och tycka till. Vi äger och utvecklar den tillsammans, säger Katharina Strömseng, chef för HR, hållbarhet och kommunikation på Rabbalshede Kraft.
Även om vår produkt i grunden är ”grön” så har våra parker stor påverkan. Från gruvdrift och mineralbrytning uppströms, till parkernas påverkan på platsen: landanvändning, ekosystem, biologisk mångfald, närboende. Vi vill givetvis minimera vår negativa påverkan så mycket vi bara kan.
– Rabbalshede Kraft har en tydlig hållbarhetsprofil och det ger oss som jobbar här en bra magkänsla. Men det finns även ett lönsamhetsperspektiv med hållbarheten. Vi fortsätter att äga energiparkerna efter driftsättning, och därför är vi måna om att skapa lösningar med bra kvalitet som håller under energiparkens hela livslängd. Vi formar framtiden, varje dag, säger Katharina Strömseng.
Vill du läsa mer? Du hittar hela vår hållbarhetsstrategi här.
Omvärld
Vår plats i omvärlden
Vi är en del av ett större sammanhang och påverkas av omvärlden. Genom att kartlägga vår värdekedja och stärka våra samarbeten kan vi bidra till minskad negativ påverkan och bidra med förnybar energi.
Våra intressenter
Att föra en kontinuerlig dialog med våra intressenter är en viktig del i hållbarhetsarbetet. Dels för att kunna berätta om vår verksamhet, och dels för att ständigt förbättra möjligheten till innovation, samverkan och reducerade utsläpp i våra värdekedjor.
I tabellen visar vi vilka intressenter som är viktiga för oss och hur vi för en löpande dialog med dem.
Dialog
Prioriterade områden
Markägare
Förankring och löpande dialog.
Myndigheter
Förankring och löpande dialog.
Via markägare, det lagstadgade samrådet samt genom Utvecklingskraft – ett koncept som syftar till att ge tillbaka till det lokala samhället.
Politiker och kommunala tjänstemän
Förankring och löpande dialog, samrådsprocess.
Kommunalt veto, bidra till att skapa en attraktiv kommun att bo och verka i, samverkan med lokala näringslivet, hänsynstagande till kommuninvånares önskemål och välbefinnande.
Tät kommunikation inför, under och efter projekt.
Finansiärer och ägare
Löpande dialog.
Lönsamhet och hållbar utveckling inom miljö, klimat, samhälle och ekonomi.
Medarbetare
Arbetsmiljö och hälsa, attraktiv arbetsgivare, kompetensutveckling, mångfald, inkludering och jämställdhet.
Vår värdekedja
Inom sol- och vindenergi, energilagring och vätgasproduktion finns långa värdekedjor, från råvaruutvinning och materialbearbetning till produktion, installation, underhåll och nedmontering.
I varje fas finns olika typer av hållbarhetsutmaningar, som arbetsförhållanden, cirkularitet, hantering av farliga ämnen och avfallshantering.
Som liten aktör saknar vi direktkontakt med värdekedjornas tidiga faser. Trots detta behöver vi sträva efter att minska negativ påverkan i alla led för att bidra till att skapa förnybar energi som är hållbart producerad.
Här beskrivs varje led i värdekedjan för energiparker inom vind, sol, grön vätgas och energilagring. Syftet är att ge en helhetsbild av hur värde skapas, vilka utmaningar som finns och hur Rabbalshede Kraft kan bidra till en förnybar energiomställning genom att kartlägga både möjligheter och risker på ett ansvarsfullt sätt.
Uppströms
Uttag av råmaterial
Utvinning av olika råmaterial sker till stor del i högriskländer där gruvdrift kan vara förknippad med sociala och miljömässiga utmaningar. Som liten aktör har vi ingen direktkontakt med dessa led i värdekedjan, vilket gör oss beroende av den insyn som sker i våra leverantörsled. I våra leverantörsbedömningar lägger vi exempelvis vikt vid undvikande av konfliktmineraler och efterlevnad av UN Global Compacts principer.
Bearbetning och produktion
Bearbetning och förädling av mineraler är energikrävande processer som medför varierande nivåer av utsläpp. I detta led finns utmaningar kopplat till miljörisker, klimatpåverkan och arbetsförhållanden. Här kan vi påverka indirekt genom att utföra grundliga leverantörsutvärderingar med kriterier som klimatpåverkan, utfasning av fossila bränslen, transparens i leverantörsled samt undvikande och hantering av farliga ämnen. För större komponenter mäts och utvärderas klimatpåverkan genom hela livscykeln.
Tillverkning
Vid tillverkning av komponenter för energiframställning finns risk för negativ påverkan kopplat till miljö och arbetsförhållanden. I våra upphandlings- och inköpsprocesser styr vi mot att minska negativ påverkan inom områden som klimatavtryck, hantering av farliga ämnen och arbetsförhållanden. Genom riskbedömningar, leverantörssamverkan och branschspecifika initiativ ser vi potential till positiv påverkan.
Egen verksamhet
Konstruktion och installation
Vid installation i våra energiparker ställer vi höga krav för att minimera arbetsmiljörisker. Genom tillståndsprocessen säkerställer vi också att vi tar största möjliga hänsyn till både miljö, närboende och lokalt näringsliv. Krav ställs även i samband med upphandling i nära samarbete med verksleverantören som också i sin tur har en hög nivå på sitt arbetsmiljöarbete för att säkerställa säkerheten för de anställda.
Underhåll och reparation
Under driftsfasen av våra energiparker jobbar vi aktivt med insatser för att undvika eller minska den negativa påverkan på biologisk mångfald och ekosystem i enlighet med hänsynshierarkin. Vi tar hänsyn till skyddsvärda arter och hanterar de invasiva, mäter ”föroreningar” som ljud, ljus och skugga och lägger vikt vid kemikaliehantering. Mot serviceentreprenörer och leverantörer kravställer vi för att säkerställa att de som jobbar i våra parker följer våra säkerhetsföreskrifter i drift- och underhållsmanual samt arbetsmiljöplan, i enlighet med svensk lagstiftning och branschstandard.
Nedströms
Demontering, återanvändning, återvinning och deponi
Vi fortsätter att äga våra parker under hela livstiden, vilket ger oss möjligheter att jobba långsiktigt utifrån avfallshierarkins principer för att undvika och minska avfall. För att minska uttaget av jungfruliga råvaror jobbar vi exempelvis med livstidsförlängning av våra verk. Vi följer utvecklingen inom cirkularitet av exempelvis vindkraftsblad, och vi samverkar för innovation inom produktutveckling och återbruk. Vi materialåtervinner och hanterar avfall enligt svensk lagstiftning och mäter kontinuerligt vårt klimatavtryck genom hela verksamheten.
Över hela värdekedjan
Transport
Transporter sker genom hela värdekedjan och bidrar till olika utsläpp beroende på transport- och bränsletyp. För att begränsa vår egen klimatpåverkan kör vi eldrivna fordon, med undantag för en dieseldriven servicebil. Transporter som sker uppströms redovisas via vårt klimatbokslut under posten för inköpta varor och tjänster.
Vårt värde
Det sista ledet i vår värdekedja är vår energiproduktion. Genom att tillföra en ökad andel lokalproduktion av förnybar energi ser vi stor potential till att bidra till minskad klimatpåverkan i andra aktörers värdekedjor.
2024 producerade våra parker
GWh förnybar energi
Avtryck
Påverkan, risker och möjligheter
En viktig del av vårt hållbarhetsarbete har varit att identifiera påverkan, risker och möjligheter i våra värdekedjor. Den dubbla väsentlighetsbedömningen har hjälpt oss att prioritera de mest betydelsefulla hållbarhetsfrågorna för just vår verksamhet.
Väsentliga hållbarhetsfrågor
Klimatförändringar
Påverkan, risker och möjligheter
Konsekventiell väsentlighet: Verksamhetens produktion av förnybar el bidrar till en minskad klimatpåverkan från energisystemet genom att ersätta fossila energikällor. Samtidigt medför tillverkning och installation av kraftverk och solpaneler betydande utsläpp av växthusgaser (CO₂e) i värdekedjan, vilket utgör en negativ klimatpåverkan. Det är denna balans mellan positiva och negativa effekter som gör klimatförändringar till ett väsentligt område.
Finansiell väsentlighet: Utbyggd förnybar kapacitet kan bidra till varierande elpriser, vilket innebär både risker och möjligheter. Höga elpriser kan innebära en finansiell möjlighet, medan lägre priser vid hög produktion utgör en finansiell risk.
Så arbetar vi med frågorna
2024 genomfördes ett första klimatbokslut för scope 1, 2 och 3. Detta belyser våra direkta och indirekta utsläpp, vilket skapar möjlighet att sätta relevanta mål för utsläppsminskningar. Via upphandlingsprocessen styr vi också mot en minskning av fossila bränslen i våra värdekedjor. Hybridteknik och energilagring motverkar finansiella risker.
Föroreningar
Påverkan, risker och möjligheter
Föroreningar till luft, vatten och mark anses vara betydande uppströms i värdekedjan. 19 material i verksamheten har stor miljöpåverkan enligt SBTN:s High Impact Commodity list (HIC), däribland stål, järn, cement, råolja, aluminium och koppar. Utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider, polyaromatiska kolväten och skadliga flyktiga organiska ämnen sker i värdekedjan.
Så arbetar vi med frågorna
Vi gör kontinuerlig omvärldsanalys och utvärdering av underleverantörer. Genom upphandlingsprocessen efterfrågar vi transparens och spårbarhet i värdekedjan, uteslutande av skadliga ämnen och efterlevnad av UN Global Compacts principer.
Biologisk mångfald och ekosystem
Påverkan, risker och möjligheter
Kartläggning visar en uppskattad medelhög påverkan uppströms och i egen verksamhet via utvinning samt produktion och byggnation. Det finns även en viss risk för att bidra till avskogning.
Så arbetar vi med frågorna
Via omvärldsanalys, gemensamt arbete i branschforum samt leverantörsutvärderingar med fokus på transparens i värdekedjan arbetar vi för att minska negativ påverkan. I vår egen verksamhet finns ett pågående arbete för att undvika, begränsa, återställa och kompensera för påverkan på biologisk mångfald och ekosystem enligt hänsynshierarkin.
Cirkulär ekonomi
Påverkan, risker och möjligheter
Tillverkning av kraftverk och större komponenter som är basen för verksamheten kräver i stora jungfruliga resurser. Andelen cirkulär materialanvändning är i dagsläget låg.
Så arbetar vi med frågorna
Vi följer forskningen kring cirkularitet i branschen, bland annat om hur befintliga vindkraftsblad kan återvinnas när det är dags, och hur omställning till blad med en högre återvinningsgrad kan tillämpas. Vi har också påbörjat pilotprojekt kring hur vi kan undvika och minimera avfall, öka materialåtervinningen och öka andelen återvunnet material i våra komponenter – allt enligt avfallshierarkin. Vi jobbar också med livstidsförlängning och samverkan för återbruk av komponenter som måste bytas ut.
Den egna arbetskraften
Påverkan, risker och möjligheter
Verksamheten innebär viss risk för arbetsrelaterade sjukdomar och olyckor, av både fysisk och psykisk karaktär vid arbete på hög höjd.
Så arbetar vi med frågorna
Genom styrande rutiner och processer (arbetsmiljöpolicy, uppförandekod, drift- & underhållsmanual) arbetar vi kontinuerligt med förebyggande arbetsinsatser. I förebyggande syfte har vi också utbildning, medarbetarsamtal, omfattande friskvårdsarbete samt mätningar via Winningtemp som visar på medarbetarengagemang och välbefinnande.
Arbetstagare i värdekedjan
Påverkan, risker och möjligheter
Det finns potentiellt stora arbetsrelaterade risker uppströms i värdekedjan, som består av många led och där vår insyn är begränsad. Sällsynta jordartsmetaller, andra metaller och mineraler bryts ofta i länder där rapporter om dåliga arbetsförhållanden förekommer och det finns ofta svaga rättigheter för arbetare.
Så arbetar vi med frågorna
I våra upphandlingprocesser genomför vi omfattande leverantörsutvärderingar med stöd från vår uppförandekod. Vi efterfrågar transparens och efterlevnad av arbetsrättsliga principer enligt UN Global Compact.
KRAFTFAKTA 01
5 mil
Så långt kommer man med ett snurr på ett vindkraftverk i elbil
Dubbel väsentlighetsbedömning
Vi verkar i en komplex och föränderlig energibransch där verksamheter inom sol-, vind-, vätgas- och batterilösningar samverkar. Det är avgörande att vi vet vilka hållbarhetsfrågor som är mest relevanta för att vi ska kunna skapa långsiktigt värde och ta ansvar. Därför har vi gjort en dubbel väsentlighetsbedömning.
Arbetet har genomförts under våren 2024 och processen har inkluderat workshops, intervjuer och löpande avstämningar med våra externa konsulter på 2050.
Påverkan inifrån och ut – Konsekventiell väsentlighet handlar om hur vår verksamhet påverkar miljö, människor och samhälle.
Påverkan utifrån och in – Finansiell väsentlighet handlar om hur hållbarhetsaspekter kan påverka vår affärsmodell, styrning, marknadsposition och lönsamhet.
Den dubbla väsentlighetsbedömningen har genomförts enligt EU:s hållbarhetsrapporteringsstandard, ESRS. Därmed har bedömningen omfattat både konsekventiell väsentlighet (Rabbalshede Krafts påverkan på hållbarhetsfrågan) och finansiell väsentlighet (hållbarhetsfrågors påverkan på Rabbalshede Krafts finansiella ställning och resultat).
Hela värdekedjan har analyserats, både uppströms och nedströms. Genom att involvera olika intressentgrupper och analysera både interna data och externa trender känner vi oss trygga med att våra bedömningar är välgrundade och relevanta.
Alla ämnen som omfattas av ESRS har genomgått en noggrann bedömning för att säkerställa att samtliga relevanta hållbarhetsaspekter beaktas: Klimatförändringar, Föroreningar, Vatten och marina resurser, Biologisk mångfald och ekosystem, Cirkulär ekonomi, Den egna arbetskraften, Arbetstagare i värdekedjan, Berörda samhällen, Konsumenter och slutanvändare samt Ansvarsfullt företagande.
Nedan presenteras resultaten från vår dubbla väsentlighetsbedömning, med våra sex väsentliga ämnen. Vi beskriver hur vi identifierat och värderat de mest kritiska hållbarhetsfrågorna för Rabbalshede Kraft.
* Underlag saknas
KRAFTFAKTA 02
Mikroplastutsläpp
Källa: Naturvårdsverket, IVL
Klimatbokslut
Som ett steg i uppföljning av den dubbla väsentlighetsbedömningen, och för att kunna vidta åtgärder för minskade utsläpp, genomfördes ett klimatbokslut för 2024 i enlighet med GHG-protokollet (Green House Gas Protocol).
Vi har sammanställt våra utsläpp av växthusgaser i scope 1–3. För 2024 uppgick våra totala utsläpp till 34 402 ton CO₂e. Den avsevärt största andelen, 94 %, återfinns i scope 3, indirekta utsläpp i värdekedjan.
I scope 3 ligger 94 % av våra totala utsläpp, varav 94 % kommer från byggfasen. Att det ser ut så beror till stor del på att samtliga utsläpp från byggnationen av vindpark Femstenaberg-Lursäng redovisats under 2024, då parken driftsattes. I byggfasen är de största enskilda utsläppsfaktorerna själva vindkraftverken.
Prognosen för 2025 är istället att utsläppen i drift- och underhållsfas kommer att vara de mest betydande, eftersom ingen park planeras att driftsättas detta år.
Utsläpp 2024
ton CO₂e
Scope 1 – Direkta utsläpp från verksamheten
Parker
1 183
Övrig verksamhet
1
Total
1 184
Scope 2 – Utsläpp från produktion av el, fjärrvärme och kyla
Produktion av el
1 014
Övrig el och fjärrvärme
2
Total
1 016
Scope 3 – Inköpta varor och tjänster
Inköpta varor och tjänster
398
Kapitalvaror
30 955
Energi- och bränslerelaterade utsläpp
103
Uppströms transporter
–
Avfall
0,2
Tjänsteresor
41
Pendling
10
Investeringar
695
Total
32 202
Scope 1–3 total
34 402
KRAFTFAKTA 03
1 ton CO₂e
=
500 mil med fossilbil eller t/r Göteborg–Madrid med flyg
Projekt
Energiparken
Plats för energi
I Strömstad kommun äger och driftar Rabbalshede Kraft energiparken Femstenaberg. Projektet initierades redan 2008, mycket tack vare ett stort intresse från markägare i trakterna.
I parken kombineras idag flera olika energitekniker. Vindkraften byggdes först. Sedan adderades batterilagring och framöver kommer solkraft att läggas till. Eftersom energiparken ligger i södra Sverige bidrar den med ett viktigt tillskott av förnybar el i elprisområde 3 som i dag har ett underskott på elproduktion.



Förnybar energi i alla väder
I Femstenaberg utanför Strömstad bygger vi vår första energipark. Det började som en vindpark, men tack vare att vi fortsätter att äga våra parker efter driftsättning kan vi lägga till teknologier i befintliga parker.
LÄS ARTIKEL
De senaste åren har både storskaliga batterier och solkraft blivit kommersiellt gångbara på den svenska marknaden. Därför bygger vi en batterianläggning i Femstenaberg och kommer även att addera en solanläggning så att vi kan producera och lagra ännu mer förnybar el på en och samma plats. Vi ansöker numera alltid om att bygga energiparker där flera tekniker kan samlokaliseras.
– Genom att bygga energiparker använder vi mark och resurser på ett mer effektivt och hållbart sätt, ur flera perspektiv. Du behöver inte bygga nya vägar eller ta helt nya platser i anspråk, utan vi använder marken som redan är godkänd för en energiteknik så att det går att få ut mer av området. Det behövs dessutom bara en nätanslutning, vilket är bra, för fler blir både dyrt och tidskrävande att installera, säger Tobias Nylander, bygg- och utvecklingschef på Rabbalshede Kraft.
Den stora fördelen med att använda flera tekniker i samma park är att det möjliggör en mer effektiv användning av väderförhållandena. Vid soligt väder tenderar vinden att vara svagare, medan de mörkare månaderna oftare är desto blåsigare. Med hjälp av batterilagring eller anläggningar för grön vätgas, det vill säga vätgas som produceras helt från förnybara energikällor, kan vi balansera överproduktionen och lagra den el som inte omedelbart behövs. Detta gör det möjligt att tillhandahålla förnybar el även vid tider med hög efterfrågan och på så sätt minska behovet av fossila energikällor.
”Det är så här en förnybar energipark för framtiden ser ut.”
Tobias Nylander
bygg- och utvecklingschef
– Samhället behöver en baskraft som alltid är tillgänglig, prisvärd och hållbar för miljön. Förnybar energi kommer alltid att vara väderberoende; vi kan inte styra hur vinden blåser eller hur solen skiner. Men genom att sätta allt bakom samma mätare och dessutom stötta upp med batterier eller vätgas kan vi få en stabil och förutsägbar elproduktion. Det är så här en förnybar energipark för framtiden ser ut, säger Tobias Nylander.
Under byggprocessen behövde marken höjas tre meter för att anpassa batterianläggningen till befintlig nätstation som byggdes till vindparken men på grund av geotekniska utmaningar kunde inte traditionella bergmaterial användas. I stället användes glasskum, framställt av återvunnet glas blandat med luft. Det ser ut som grå och lite ojämna små stenar, men är betydligt lättare och har trots det samma bärförmåga som bergkross.
– Glasskum var ett fantastiskt material att arbeta med. Dels för att det är 100 procent återvunnet material, men framför allt för att det gick så snabbt och lätt att bygga med. Vi kunde fylla 5 000 kubikmeter med glasskum på fem dagar, vilket skulle tagit oss tre veckor med sten, säger Hans Svensson, projektledare för bygg och anläggning på Rabbalshede Kraft.
Samarbetet med kommunen har fungerat väldigt smidigt och markägaren till den mark där just batteriet placerats, har varit särskilt involverad i energiparken.
– Markägaren har varit en stor tillgång för oss. Han bor precis i anslutning till området och har funnits till hands. Vi har hyrt in honom när vi behövt lite extra hjälp; han har skottat när det kommit snö och varit väldigt engagerad i bygget. Nu när parken är klar hyr vi in honom för att sköta om markservicen. Han är en jättefördel för oss, säger Hans Svensson.
– När vi bygger energiparker vet vi att vi ska fortsätta äga dem efter driftsättning. Därför månar vi om att hålla hög kvalitet i bygget, skapa goda relationer till alla som berörs och ta hand om området på ett bra sätt. Vi är här för att stanna, säger Tobias Nylander.

Femstenaberg i siffror
Effekt (MW)
Prod./år (GWh)
Övrig information
Vindpark
7 turbiner, höjd 200 m
Solpark
Byggstart 2027
Batteri
–
Driftstart våren 2025
Totalt
Inkl. bidrag från grannpark
KRAFTFAKTA 04
Utsläpp av växthusgaser per energislag
gram CO₂e/kWh
Grafen visar medelvärdet av uppskattade utsläpp för naturgas (400–800 g CO₂e/kWh), olja (700–1 100 g CO₂e/kWh) och kol (800–1 600 g CO₂e/kWh).
Vårt arbete fortsätter
2024 har varit ett kartläggningsår där vi med omfattande analyser och gemensamma krafter sett över vår verksamhetspåverkan.
Med strategin som grund och med insikter från det arbete som gjorts kommer vi under 2025 att sätta mätbara mål, kopplade till våra väsentliga områden och vår hållbarhetsstrategi.
En tydlig och konkret färdplan kommer under året att tas fram och aktiveras genom våra pilotprojekt för minskad klimatpåverkan, ökad cirkularitet, hållbar upphandling och ekologisk hållbarhet i våra parker.
Med nya insikter från klimatbokslut, instressentdialoger och dubbel väsentlighetsbedömning och med en väl förankrad strategi, ser vi goda möjligheter att fortsatt bedriva ett proaktivt och långsiktigt hållbarhetsarbete.