Hållbarhetsarbete 2024

Ett år i rätt riktning

Under året har vi tagit stora steg framåt för att, såväl internt som externt, leverera på vårt löfte om att kraftsamla för en förnybar framtid. Ett tydligt exempel är vår invigning av vindparken Femstenaberg, som under 2025 kommer att utvecklas till vår första energipark.

Genom att kombinera vindkraft med solenergi och energilagring möjliggörs en jämnare elproduktion med bättre möjligheter att leverera förnybar energi varje dag, året om – oavsett väder.

2024 innebar en stor satsning på vårt interna hållbarhetsarbete. Med ambitionen att både förstå och prioritera rätt insatser genomförde vi vår första dubbla väsentlighetsbedömning och vårt första klimatbokslut – viktiga verktyg för att mäta, följa upp och driva förändring.

Under året lanserade vi också vår nya hållbarhetsstrategi, som tagits fram tillsammans med våra medarbetare. Att så många varit delaktiga i processen är en styrka som vi är stolta över.

Med en tydlig strategi och ökad förståelse för vår egen påverkan på miljö och människor kan vi nu växla upp vårt hållbarhetsarbete med ambitionen att minska våra utsläpp och stärka vår positiva påverkan på människor och miljö.

Peter Wesslau, vd

Peter Wesslau
vd, Rabbalshede Kraft

2024

Lansering av hållbarhetsstrategi

Vi kickstartar 2024 genom att internt lansera vår hållbarhetsstrategi som vi gemensamt arbetat fram under föregående år. Genom detta startar också nio olika delprojekt för att aktivera strategin. 

Invigning av vindpark Femstenaberg

Vi inviger vår första energipark. Under 2025 kommer parken att kompletteras med energilagring och solkraft. 

Människor fikar på invigningen av Femstenaberg.

Genomförande av dubbel väsentlig­hets­bedömning

Vi arbetar enligt nya direktivet för hållbarhetsrapportering CSRD och identifierar våra sex mest väsentliga hållbarhetsområden, med ett antal underområden. Dessa linjerar väl med de fyra fokusområdena som finns i vår hållbarhetsstrategi. 

Förstärkning av teamet

Vi rekryterar en hållbarhetsspecialist som ska fortsätta att driva vårt hållbarhetsarbete framåt. 

kvinna ler och tittar in i kameran.

Framtagande av uppförandekod

Vi tar fram en uppförandekod för att tydliggöra våra förväntningar på alla som representerar Rabbalshede Kraft. Detta med syfte att framåt också ställa hårdare krav på aktörer i vår värdekedja. 

två personer i varselkläder i vintermiljö.

Redovisning av klimatbokslut

Vi mäter vår klimatpåverkan i hela värdekedjan – scope 1, 2 och 3. Resultatet blir ett klimatbokslut som utgör ett underlag som hjälper oss att sätta konkreta mål för minskad klimatpåverkan. 

Metod

En kartläggning av vår verksamhet

Med en tydlig strategi och en stark styrning skapar vi en gemensam riktning för vårt hållbarhetsarbete. Vi vill ta ansvar för hela vår verksamhet – men även inspirera och driva hela branschen framåt.

Strategi & styrning

Under 2023 påbörjade vi arbetet med att ta fram en långsiktig hållbarhets­­strategi, med målet att skapa en tydlig riktning för vårt hållbarhets­arbete. Strategin lanserades internt under 2024 och bygger på ett omfattande samarbete inom hela organisationen.

Vår håll­bar­hets­strategi syftar till att spegla både verksamhetens och omvärldens krav. Processen bestod därför av att samla in värde­fulla insikter från medarbetare, leverantörer och samarbets­partners, analysera omvärlds­trender och genomföra en noggrann genomlysning av våra egna styrkor och utmaningar.

Medarbetare från alla delar av organisationen har involverats och genom workshops, intervjuer och gemensamma diskussioner har vi nu en håll­bar­hets­strategi som är väl förankrad i vår verksamhet. Den ger oss en tydlig handlings­­plan för hur vi ska utveckla och driva vår verksamhet framåt, sam­tidigt som vi värnar om människor, klimat och miljö.

Hållbarhetsstrategin består av fyra fokusområden. Varje fokusområde har delprojekt kopplade till sig.

Med utgångspunkt i strategin beslutades också om konkreta åtgärder kopplade till redovisning av vårt hållbarhets­arbete. Trots att vi inte omfattas av EU:s direktiv för hållbarhets­redovisning, CSRD, har vi sett stora fördelar med att använda oss av flera metoder som relaterar till direktivets standard, ESRS. Vi har kartlagt vår värdekedja, genom­fört en dubbel väsentlig­hets­bedömning och redovisat vårt första klimatbokslut. 

HÅLLBARHETSSTRATEGI

Det är nu arbetet börjar på riktigt”

Hållbarhet är en självklar del av Rabbalshede Krafts affärsmodell. Vi ser omställningen till förnybar energi som en av lösningarna på den globala klimatkrisen. Hållbarhet är inte bara en del av vårt arbete, det genomsyrar hela vår verksamhet och våra värderingar. För att driva branschen framåt krävs att vi ständigt höjer nivån på vårt hållbarhetsarbete. Men för att kunna förbättra något måste man först förstå det – och där började vår resa.

När vi tog fram vår hållbarhetsstrategi under 2024 kunde vi ha lagt oss på en ganska låg nivå. I energibranschen är vi en förhållandevis liten aktör och många av de krav som EU ställer på jättarna gäller inte för oss – än. Att det är frivilligt att syna verksamhetens hållbarhet innebär ett ansvar, och det ansvaret vill vi ta.

Kärnan i vår hållbarhetsstrategi är vårt löfte ”Vi kraftsamlar för en förnybar framtid”. Det är det vi strävar efter. Men vad innebär det?

Vårt fokus är att öka produktionen av lokalproducerad, förnybar el och att göra det på ett hållbart sätt; vi ska gå från produktion av hållbar energi till hållbar energiproduktion. Därför bestämde vi oss för att undersöka var våra största påverkansområden finns. Hela företaget involverades i arbetet, vi tog rygg på branschorganisationer och lärde oss av hur andra gjort. Utifrån detta identifierade vi fyra fokusområden. Dessa grupperades i två huvudområden; vi ska vara ett hållbart företag som arbetar med hållbara energiparker.

Vi behöver en mer hållbar elproduktion i Sverige, för att möta både företags och privatpersoners behov, och dit leder vårt arbete. På samma sätt som vår affär vilar på samarbete med lokala aktörer så hänger hållbarhetsarbete på samverkan. Vi behöver alla hjälpas åt för att skapa en ljus framtid.

– Det har varit viktigt för oss att ta fram en långsiktig strategi som går att tillämpa på alla affärsområden. Strategin blir ett verktyg som styr vår utveckling i rätt riktning, oavsett framtidens teknik eller energislag. En strategi löser inte hållbarhetsfrågan för vårt företag. Tvärtom. Det är nu arbetet börjar på riktigt, säger Ida Alfredsson, hållbarhetsstrateg på Rabbalshede Kraft.

Under 2024 har vi i nio delprojekt arbetat med våra viktigaste identifierade fokusområden för att omsätta strategin till praktisk handling och få in hållbarhet som en naturlig del i alla våra rutiner och beslutsprocesser. Varje delprojekt har involverat olika kompetenser plus en styrgrupp. Genom att dela upp strategin i delar kan den läggas in i vårt dagliga arbete och på så sätt bli verklighet. Och det är inget litet arbete. Nej, det är en jätteprocess att förändra rutiner och steg för steg säkerställa att vi förbättrar oss – till exempel hur vårt klimatavtryck kan minskas.

”Rabbalshede Kraft har en tydlig hållbarhetsprofil och det ger oss som jobbar här en bra magkänsla.”

Katharina Strömseng
chef för HR, hållbarhet och kommunikation

Vi har också påbörjat arbetet med CSRD-rapportering enligt EU:s regelverk. Inom ramen för det har vi genomfört en rad olika moment med start i en dubbel väsentlighetsbedömning. Vi genomför också vårt första klimatbokslut för 2024, vilket ger oss konkret data att jobba med för att minska vårt klimatavtryck.

Många delar i det som blev vår hållbarhetsstrategi fanns på plats redan innan, men informationen var utspridd i företaget. Nu är analyser och fakta sammankopplade, vi kan se mönster och dra slutsatser. Vi har fått upp ögonen för vårt eget arbete, både det som är bra och där det finns utrymme för förbättring.

– Hela företaget har samarbetat för att hitta sätt att förbättra vår verksamhet och våra energiparker. Och vad som gör den här strategin lite extra bra, är att den kommer från medarbetarna själva. Alla har fått komma till tals och tycka till. Vi äger och utvecklar den tillsammans, säger Katharina Strömseng, chef för HR, hållbarhet och kommunikation på Rabbalshede Kraft.

Även om vår produkt i grunden är ”grön” så har våra parker stor påverkan. Från gruvdrift och mineralbrytning uppströms, till parkernas påverkan på platsen: landanvändning, ekosystem, biologisk mångfald, närboende. Vi vill givetvis minimera vår negativa påverkan så mycket vi bara kan.

– Rabbalshede Kraft har en tydlig hållbarhetsprofil och det ger oss som jobbar här en bra magkänsla. Men det finns även ett lönsamhetsperspektiv med hållbarheten. Vi fortsätter att äga energiparkerna efter driftsättning, och därför är vi måna om att skapa lösningar med bra kvalitet som håller under energiparkens hela livslängd. Vi formar framtiden, varje dag, säger Katharina Strömseng.

Omvärld

Vår plats i omvärlden

Vi är en del av ett större sammanhang och påverkas av omvärlden. Genom att kartlägga vår värdekedja och stärka våra samarbeten kan vi bidra till minskad negativ påverkan och bidra med förnybar energi.

Våra intressenter

Att föra en kontinuerlig dialog med våra intressenter är en viktig del i hållbarhets­arbetet. Dels för att kunna berätta om vår verksamhet, och dels för att ständigt förbättra möjligheten till innovation, samverkan och reducerade utsläpp i våra värdekedjor.

I tabellen visar vi vilka intressenter som är viktiga för oss och hur vi för en löpande dialog med dem. 

Dialog

Prioriterade områden

Markägare

Förankring och löpande dialog.

Kommunikation i tidiga skeden, arrendeavtal, kommunikation för grannsamverkan, kommunikation genom hela parkens livslängd.

Myndigheter

Förankring och löpande dialog.

Tillståndsprocess, efterlevnad av regelverk utifrån myndigheternas olika perspektiv (internationellt, nationellt och lokalt).
Samhälle, boende, föreningar

Via markägare, det lagstadgade samrådet samt genom Utvecklingskraft – ett koncept som syftar till att ge tillbaka till det lokala samhället.

Bidra till att skapa en attraktiv kommun att bo och verka i. Säkerställa transparens, långsiktighet och ansvarstagande i projekt.

Politiker och kommunala tjänstemän

Förankring och löpande dialog, samrådsprocess.

Kommunalt veto, bidra till att skapa en attraktiv kommun att bo och verka i, samverkan med lokala näringslivet, hänsynstagande till kommuninvånares önskemål och välbefinnande.

Leverantörer och samarbetspartners

Tät kommunikation inför, under och efter projekt.

Vara en attraktiv partner att leverera till och samarbeta med.

Finansiärer och ägare

Löpande dialog.

Lönsamhet och hållbar utveckling inom miljö, klimat, samhälle och ekonomi.

Medarbetare

Medarbetarsamtal, lönesamtal, intranät, temperaturmätningar.

Arbetsmiljö och hälsa, attraktiv arbetsgivare, kompetensutveckling, mångfald, inkludering och jämställdhet.

Vår värde­kedja

Inom sol- och vindenergi, energilagring och vätgas­produktion finns långa värde­kedjor, från råvaru­utvinning och material­bearbetning till produktion, instal­lation, under­håll och ned­montering.

I varje fas finns olika typer av hållbarhets­utmaningar, som arbetsförhållanden, cirkularitet, hantering av farliga ämnen och avfallshantering.

Som liten aktör saknar vi direktkontakt med värde­kedjornas tidiga faser. Trots detta behöver vi sträva efter att minska negativ påverkan i alla led för att bidra till att skapa förnybar energi som är hållbart producerad.

Här beskrivs varje led i värdekedjan för energi­parker inom vind, sol, grön vätgas och energi­lagring. Syftet är att ge en helhets­bild av hur värde skapas, vilka utmaningar som finns och hur Rabbalshede Kraft kan bidra till en förnybar energi­omställning genom att kart­lägga både möjlig­heter och risker på ett ansvars­fullt sätt.

Uppströms

Utvinning av olika råmaterial sker till stor del i högrisk­länder där gruvdrift kan vara förknippad med sociala och miljö­mässiga utmaningar. Som liten aktör har vi ingen direktkontakt med dessa led i värdekedjan, vilket gör oss beroende av den insyn som sker i våra leverantörs­led. I våra leverantörs­bedömningar lägger vi exempelvis vikt vid undvikande av konfliktmineraler och efterlevnad av UN Global Compacts principer.

Bearbetning och förädling av mineraler är energi­krävande processer som medför varierande nivåer av utsläpp. I detta led finns utmaningar kopplat till miljörisker, klimat­påverkan och arbets­förhållanden. Här kan vi påverka indirekt genom att utföra grundliga leverantörs­ut­värderingar med kriterier som klimat­påverkan, utfasning av fossila bränslen, transparens i leverantörsled samt undvikande och hantering av farliga ämnen. För större komponenter mäts och utvärderas klimatpåverkan genom hela livscykeln.

Vid tillverkning av komponenter för energi­fram­ställning finns risk för negativ påverkan kopplat till miljö och arbets­förhållanden. I våra upp­handlings- och inköps­processer styr vi mot att minska negativ påverkan inom områden som klimat­avtryck, hantering av farliga ämnen och arbets­förhållanden. Genom riskbedömningar, leverantörssamverkan och branschspecifika initiativ ser vi potential till positiv påverkan.

Egen verksamhet

Vid installation i våra energi­parker ställer vi höga krav för att minimera arbets­miljö­risker. Genom tillstånds­processen säkerställer vi också att vi tar största möjliga hänsyn till både miljö, närboende och lokalt närings­liv. Krav ställs även i samband med upp­handling i nära samarbete med verks­leverantören som också i sin tur har en hög nivå på sitt arbets­miljö­arbete för att säker­ställa säker­heten för de anställda.

Under driftsfasen av våra energi­parker jobbar vi aktivt med insatser för att undvika eller minska den negativa påverkan på bio­logisk mång­fald och eko­system i enlighet med hänsynshierarkin. Vi tar hänsyn till skydds­värda arter och hanterar de invasiva, mäter ”föroreningar” som ljud, ljus och skugga och lägger vikt vid kemikalie­hantering. Mot servicee­ntreprenörer och leveran­törer krav­ställer vi för att säker­ställa att de som jobbar i våra parker följer våra säkerhets­föreskrifter i drift- och underhålls­manual samt arbets­miljö­plan, i enlighet med svensk lag­stiftning och bransch­standard.

Nedströms

Vi fortsätter att äga våra parker under hela livs­tiden, vilket ger oss möjlig­heter att jobba lång­siktigt utifrån avfalls­hierarkins principer för att undvika och minska avfall. För att minska uttaget av jungfruliga råvaror jobbar vi exempelvis med livstids­förlängning av våra verk. Vi följer utvecklingen inom cirkularitet av exempelvis vind­krafts­blad, och vi samverkar för innovation inom produkt­utveckling och återbruk. Vi material­återvinner och hanterar avfall enligt svensk lagstiftning och mäter kontinuerligt vårt klimat­avtryck genom hela verksamheten.

Över hela värdekedjan

Transporter sker genom hela värde­kedjan och bidrar till olika utsläpp beroende på transport- och bränsle­typ. För att begränsa vår egen klimat­påverkan kör vi eldrivna fordon, med undantag för en diesel­driven service­bil. Transporter som sker uppströms redovisas via vårt klimat­bokslut under posten för inköpta varor och tjänster.

Vårt värde

Det sista ledet i vår värdekedja är vår energi­produktion. Genom att tillföra en ökad andel lokal­produktion av förny­bar energi ser vi stor potential till att bidra till minskad klimat­påverkan i andra aktörers värde­kedjor.

2024 producerade våra parker

524

GWh förnybar energi

Avtryck

Påverkan, risker och möjligheter

En viktig del av vårt hållbarhetsarbete har varit att identifiera påverkan, risker och möjligheter i våra värdekedjor. Den dubbla väsentlighetsbedömningen har hjälpt oss att prioritera de mest betydelsefulla hållbarhetsfrågorna för just vår verksamhet.

Väsentliga hållbarhets­frågor

Den dubbla väsentlig­hets­bedömningen har identi­fierat sex väsentliga områden:
Dessa områden relaterar väl till vår egen hållbar­hets­strategi och kommer att vara prioriterade i vårt fortsatta hållbar­hets­arbete.

Klimatförändringar

Påverkan, risker och möjligheter 

Konsekventiell väsentlighet: Verksamhetens produktion av förnybar el bidrar till en minskad klimatpåverkan från energisystemet genom att ersätta fossila energikällor. Samtidigt medför tillverkning och installation av kraftverk och solpaneler betydande utsläpp av växthusgaser (CO₂e) i värdekedjan, vilket utgör en negativ klimatpåverkan. Det är denna balans mellan positiva och negativa effekter som gör klimatförändringar till ett väsentligt område.

Finansiell väsentlighet: Utbyggd förnybar kapacitet kan bidra till varierande elpriser, vilket innebär både risker och möjligheter. Höga elpriser kan innebära en finansiell möjlighet, medan lägre priser vid hög produktion utgör en finansiell risk.

Så arbetar vi med frågorna

2024 genomfördes ett första klimatbokslut för scope 1, 2 och 3. Detta belyser våra direkta och indirekta utsläpp, vilket skapar möjlighet att  sätta relevanta mål för utsläppsminskningar. Via upphandlingsprocessen styr vi också mot en minskning av fossila bränslen i våra värdekedjor. Hybridteknik och energilagring motverkar finansiella risker.

Föroreningar

Påverkan, risker och möjligheter

Föroreningar till luft, vatten och mark anses vara betydande uppströms i värdekedjan. 19 material i verksamheten har stor miljöpåverkan enligt SBTN:s High Impact Commodity list (HIC), däribland stål, järn, cement, råolja, aluminium och koppar. Utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider, polyaromatiska kolväten och skadliga flyktiga organiska ämnen sker i värdekedjan.

Så arbetar vi med frågorna

Vi gör kontinuerlig omvärldsanalys och utvärdering av underleverantörer. Genom upphandlingsprocessen efterfrågar vi transparens och spårbarhet i värdekedjan, uteslutande av skadliga ämnen och efterlevnad av UN Global Compacts principer.

Biologisk mångfald och ekosystem

Påverkan, risker och möjligheter

Kartläggning visar en uppskattad medelhög påverkan uppströms och i egen verksamhet via utvinning samt produktion och byggnation. Det finns även en viss risk för att bidra till avskogning.

Så arbetar vi med frågorna

Via omvärldsanalys, gemensamt arbete i branschforum samt leverantörsutvärderingar med fokus på transparens i värdekedjan arbetar vi för att minska negativ påverkan. I vår egen verksamhet finns ett pågående arbete för att undvika, begränsa, återställa och kompensera för påverkan på biologisk mångfald och ekosystem enligt hänsynshierarkin.

Cirkulär ekonomi

Påverkan, risker och möjligheter

Tillverkning av kraftverk och större komponenter som är basen för verksamheten kräver i stora jungfruliga resurser. Andelen cirkulär materialanvändning är i dagsläget låg.

Så arbetar vi med frågorna

Vi följer forskningen kring cirkularitet i branschen, bland annat om hur befintliga vindkraftsblad kan återvinnas när det är dags, och hur omställning till blad med en högre återvinningsgrad kan tillämpas. Vi har också påbörjat pilotprojekt kring hur vi kan undvika och minimera avfall, öka materialåtervinningen och öka andelen återvunnet material i våra komponenter – allt enligt avfallshierarkin. Vi jobbar också med livstidsförlängning och samverkan för återbruk av komponenter som måste bytas ut.

Den egna arbets­kraften

Påverkan, risker och möjligheter

Verksamheten innebär viss risk för arbetsrelaterade sjukdomar och olyckor, av både fysisk och psykisk karaktär vid arbete på hög höjd.

Så arbetar vi med frågorna

Genom styrande rutiner och processer (arbetsmiljöpolicy, uppförandekod, drift- & underhållsmanual) arbetar vi kontinuerligt med förebyggande arbetsinsatser. I förebyggande syfte har vi också utbildning, medarbetarsamtal, omfattande friskvårdsarbete samt mätningar via Winningtemp som visar på medarbetarengagemang och välbefinnande.

Arbetstagare i värdekedjan

Påverkan, risker och möjligheter

Det finns potentiellt stora arbetsrelaterade risker uppströms i värdekedjan, som består av många led och där vår insyn är begränsad. Sällsynta jordartsmetaller, andra metaller och mineraler bryts ofta i länder där rapporter om dåliga arbetsförhållanden förekommer och det finns ofta svaga rättigheter för arbetare.

Så arbetar vi med frågorna

I våra upphandlingprocesser genomför vi omfattande leverantörsutvärderingar med stöd från vår uppförandekod. Vi efterfrågar transparens och efterlevnad av arbetsrättsliga principer enligt UN Global Compact.

KRAFTFAKTA 01

5 mil

Så långt kommer man med ett snurr på ett vindkraftverk i elbil

Källa: Energimyndigheten och Trafikverket

Dubbel väsentlig­hets­bedömning

Vi verkar i en komplex och föränderlig energi­bransch där verksamheter inom sol-, vind-, vätgas- och batteri­lösningar samverkar. Det är avgörande att vi vet vilka hållbar­hets­frågor som är mest rele­vanta för att vi ska kunna skapa långsiktigt värde och ta ansvar. Därför har vi gjort en dubbel väsentlig­hets­bedömning.

Arbetet har genomförts under våren 2024 och processen har inkluderat workshops, intervjuer och löpande avstämningar med våra externa konsulter på 2050. 

rabbalshede krafts logotyp och ett jordklot.

Påverkan inifrån och ut – Konsekventiell väsentlighet handlar om hur vår verksamhet påverkar miljö, människor och samhälle. 

Påverkan utifrån och in – Finansiell väsentlighet handlar om hur hållbarhetsaspekter kan påverka vår affärsmodell, styrning, marknadsposition och lönsamhet. 

Den dubbla väsentlig­hets­bedömningen har genom­­förts enligt EU:s hållbar­hets­­rapporte­rings­standard, ESRS. Därmed har bedöm­ningen omfattat både konsekventiell väsentlighet (Rabbalshede Krafts påverkan på hållbarhets­frågan) och finansiell väsentlighet (hållbarhets­­frågors påverkan på Rabbalshede Krafts finansiella ställning och resultat).

Hela värde­kedjan har analyserats, både upp­ströms och ned­ströms. Genom att involvera olika intressent­grupper och analysera både interna data och externa trender känner vi oss trygga med att våra bedömningar är välgrundade och relevanta.

Alla ämnen som omfattas av ESRS har genomgått en noggrann bedömning för att säkerställa att samtliga relevanta hållbarhetsaspekter beaktas: Klimatförändringar, Föroreningar, Vatten och marina resurser, Biologisk mångfald och ekosystem, Cirkulär ekonomi, Den egna arbetskraften, Arbetstagare i värdekedjan, Berörda samhällen, Konsumenter och slutanvändare samt Ansvarsfullt företagande.

Nedan presenteras resultaten från vår dubbla väsentlighetsbedömning, med våra sex väsentliga ämnen. Vi beskriver hur vi identi­fierat och värderat de mest kritiska hållbar­hets­frågorna för Rabbalshede Kraft.

Eftersom det råder relativt stor osäkerhet om bland annat faktiska förhållanden i leverantörs­­kedjan och den även inkluderar råvaru-utvinning, kommer vi under kommande år att arbeta med att öka vår inblick och kunskap i hur hållbar­hets­­påverkan hanteras i värde­kedjan.
matris som visar företagets väsentlighetsbedömning.

* Underlag saknas

KRAFTFAKTA 02

Mikroplastutsläpp

Källa: Naturvårdsverket, IVL

Klimat­bokslut

Som ett steg i uppföljning av den dubbla väsentlig­hets­bedömningen, och för att kunna vidta åtgärder för minskade utsläpp, genomfördes ett klimat­bokslut för 2024 i enlighet med GHG-protokollet (Green House Gas Protocol).

Vi har sammanställt våra utsläpp av växthusgaser i scope 1–3. För 2024 uppgick våra totala utsläpp till 34 402 ton CO₂e. Den avsevärt största andelen, 94 %, återfinns i scope 3, indirekta utsläpp i värdekedjan.

I scope 3 ligger 94 % av våra totala utsläpp, varav 94 % kommer från byggfasen. Att det ser ut så beror till stor del på att samtliga utsläpp från byggna­tionen av vindpark Femstena­berg-Lursäng redovisats under 2024, då parken driftsattes. I byggfasen är de största enskilda utsläpps­faktorerna själva vindkraftverken.

Prognosen för 2025 är istället att utsläppen i drift- och under­hålls­fas kommer att vara de mest betydande, eftersom ingen park planeras att driftsättas detta år.

Utsläpp 2024

ton CO₂e

Scope 1 – Direkta utsläpp från verksamheten

Parker

1 183

Övrig verksamhet

1

Total

1 184

Scope 2 – Utsläpp från produktion av el, fjärrvärme och kyla

Produktion av el

1 014

Övrig el och fjärrvärme

2

Total

1 016

Scope 3 – Inköpta varor och tjänster

Inköpta varor och tjänster

398

Kapitalvaror

30 955

Energi- och bränslerelaterade utsläpp

103

Uppströms transporter

Avfall

0,2

Tjänsteresor

41

Pendling

10

Investeringar

695

Total

32 202

Scope 1–3 total

34 402

KRAFTFAKTA 03

1 ton CO₂e

=

500 mil med fossilbil eller t/r Göteborg–Madrid med flyg

Källa: Naturvårdsverket, Trafikverket och Internationella flygbranschens emissionsdata

Projekt

Energiparken

Vi tror på ett diversifierat system där vi använder flera energislag för att leverera förnybar energi året runt. Eftersom vi äger våra parker kan vi utveckla dem långsiktigt med hybridteknik. Nu bygger vi vår första energipark i Femstenaberg.

Plats för energi

I Strömstad kommun äger och driftar Rabbalshede Kraft energiparken Femstenaberg. Projektet initierades redan 2008, mycket tack vare ett stort intresse från markägare i trakterna.

I parken kombineras idag flera olika energitekniker. Vindkraften byggdes först. Sedan adderades batterilagring och framöver kommer solkraft att läggas till. Eftersom energiparken ligger i södra Sverige bidrar den med ett viktigt tillskott av förnybar el i elprisområde 3 som i dag har ett underskott på elproduktion.

Batteriplacering
Tobias Nylander, bygg- och utvecklingschef och
Hans Svensson, projektledare bygg och anläggning.
vindkraftverk och blå himmel.

Förnybar energi i alla väder

I Femstenaberg utanför Strömstad bygger vi vår första energipark. Det började som en vindpark, men tack vare att vi fortsätter att äga våra parker efter driftsättning kan vi lägga till teknologier i befintliga parker.

De senaste åren har både storskaliga batterier och solkraft blivit kommersiellt gångbara på den svenska marknaden. Därför bygger vi en batterianläggning i Femstenaberg och kommer även att addera en solanläggning så att vi kan producera och lagra ännu mer förnybar el på en och samma plats. Vi ansöker numera alltid om att bygga energiparker där flera tekniker kan samlokaliseras. 

– Genom att bygga energiparker använder vi mark och resurser på ett mer effektivt och hållbart sätt, ur flera perspektiv. Du behöver inte bygga nya vägar eller ta helt nya platser i anspråk, utan vi använder marken som redan är godkänd för en energiteknik så att det går att få ut mer av området. Det behövs dessutom bara en nätanslutning, vilket är bra, för fler blir både dyrt och tidskrävande att installera, säger Tobias Nylander, bygg- och utvecklingschef på Rabbalshede Kraft. 

Den stora fördelen med att använda flera tekniker i samma park är att det möjliggör en mer effektiv användning av väderförhållandena. Vid soligt väder tenderar vinden att vara svagare, medan de mörkare månaderna oftare är desto blåsigare. Med hjälp av batterilagring eller anläggningar för grön vätgas, det vill säga vätgas som produceras helt från förnybara energikällor, kan vi balansera överproduktionen och lagra den el som inte omedelbart behövs. Detta gör det möjligt att tillhandahålla förnybar el även vid tider med hög efterfrågan och på så sätt minska behovet av fossila energikällor.

”Det är så här en förnybar energipark för framtiden ser ut.”

Tobias Nylander
bygg- och utvecklingschef

– Samhället behöver en baskraft som alltid är tillgänglig, prisvärd och hållbar för miljön. Förnybar energi kommer alltid att vara väderberoende; vi kan inte styra hur vinden blåser eller hur solen skiner. Men genom att sätta allt bakom samma mätare och dessutom stötta upp med batterier eller vätgas kan vi få en stabil och förutsägbar elproduktion. Det är så här en förnybar energipark för framtiden ser ut, säger Tobias Nylander.

Under byggprocessen behövde marken höjas tre meter för att anpassa batterianläggningen till befintlig nätstation som byggdes till vindparken men på grund av geotekniska utmaningar kunde inte traditionella bergmaterial användas. I stället användes glasskum, framställt av återvunnet glas blandat med luft. Det ser ut som grå och lite ojämna små stenar, men är betydligt lättare och har trots det samma bärförmåga som bergkross. 

– Glasskum var ett fantastiskt material att arbeta med. Dels för att det är 100 procent återvunnet material, men framför allt för att det gick så snabbt och lätt att bygga med. Vi kunde fylla 5 000 kubikmeter med glasskum på fem dagar, vilket skulle tagit oss tre veckor med sten, säger Hans Svensson, projektledare för bygg och anläggning på Rabbalshede Kraft. 

Samarbetet med kommunen har fungerat väldigt smidigt och markägaren till den mark där just batteriet placerats, har varit särskilt involverad i energiparken.

– Markägaren har varit en stor tillgång för oss. Han bor precis i anslutning till området och har funnits till hands. Vi har hyrt in honom när vi behövt lite extra hjälp; han har skottat när det kommit snö och varit väldigt engagerad i bygget. Nu när parken är klar hyr vi in honom för att sköta om markservicen. Han är en jättefördel för oss, säger Hans Svensson.

– När vi bygger energiparker vet vi att vi ska fortsätta äga dem efter driftsättning. Därför månar vi om att hålla hög kvalitet i bygget, skapa goda relationer till alla som berörs och ta hand om området på ett bra sätt. Vi är här för att stanna, säger Tobias Nylander. 

Tobias Nylander, bygg- och utvecklingschef och
Hans Svensson, projektledare bygg och anläggning.

Femstenaberg i siffror

Effekt (MW)

Prod./år (GWh)

Övrig information

Vindpark

~ 0
~ 0

7 turbiner, höjd 200 m

Solpark

~ 0
~ 0

Byggstart 2027

Batteri

~ 0

Driftstart våren 2025

Totalt

~ 0
> 0

Inkl. bidrag från grannpark

KRAFTFAKTA 04

Utsläpp av växthusgaser per energislag

gram CO₂e/kWh

Grafen visar medelvärdet av uppskattade utsläpp för naturgas (400–800 g CO₂e/kWh), olja (700–1 100 g CO₂e/kWh) och kol (800–1 600 g CO₂e/kWh).

Källa: IPCC AR6 WGIII (2022)

Vårt arbete fortsätter

2024 har varit ett kart­läggningsår där vi med omfattande analyser och gemen­samma krafter sett över vår verksamhets­påverkan.

Med strategin som grund och med insikter från det arbete som gjorts kommer vi under 2025 att sätta mätbara mål, kopplade till våra väsentliga områden och vår hållbarhetsstrategi.

En tydlig och konkret färd­plan kommer under året att tas fram och akti­veras genom våra pilot­projekt för minskad klimat­påverkan, ökad cirkularitet, hållbar upphandling och ekologisk hållbar­het i våra parker.

Med nya insikter från klimatbokslut, instressent­dialoger och dubbel väsentlig­hets­bedömning och med en väl förankrad strategi, ser vi goda möjlig­heter att fortsatt bedriva ett pro­aktivt och lång­siktigt hållbar­hets­arbete.